Bakom rapporten står 145 experter från 50 länder, och arbetet beskrivs som det mest omfattande i sitt slag på över ett decennium. Studien publicerades i april 2025 i den vetenskapliga tidskriften Endangered Species Research. Genom att samla kunskap från hela världen har forskarna kunnat få en mer rättvis bild, och visa på vilka åtgärder som verkligen gör skillnad.
Men arbetet är inte färdigt. Fiskebifångst är fortsatt det största hotet mot havssköldpaddor globalt. Framför allt lädersköldpaddan (Dermochelys coriacea) är i farozonen – fyra av dess sju populationer klassas som högriskområden. Samtidigt visar studien att nya lösningar är på gång. Tekniker som gör fisket säkrare för sköldpaddor utvecklas och testas i flera länder. Och tack vare det växande internationella samarbetet finns idag bättre kunskap än någonsin om arternas behov.
Det viktigaste budskapet? Att naturen svarar – om vi ger den chansen.

Två tredjedelar av de nya barn som nåtts finns i länder som deltar i den internationella School Meals Coalition. Antalet länder med nationella strategier för skolmat har nästan fördubblats sedan 2020 – från 56 till 107. Utöver bättre skolnärvaro och hälsa visar nya studier att skolmat även stärker barns lärande, särskilt i matematik och läsförståelse – ofta mer kostnadseffektivt än traditionella utbildningsinsatser. Skolmåltidsprogrammen skapar också arbetstillfällen. Att nå 466 miljoner barn genererar uppskattningsvis 7,4 miljoner jobb globalt, främst för kvinnor som får nya möjligheter i matlagning, logistik och jordbruk.
"Att vi ser denna tillväxt, trots globala kriser, är ett bevis på att regeringar världen över prioriterar sina barns framtid", sa Carmen Burbano, chef för WFP:s skolmatsprogram.
Med fler barn som får näringsrik mat varje dag, med stärkta lokala ekonomier och med skolmåltider som motor för lärande och jämlikhet, växer hoppet om en framtid där fler barn kan växa upp friska, trygga och redo att forma morgondagens samhällen.

Forskning har kopplat ultraprocessad mat till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, fetma och psykisk ohälsa. Nu hoppas experter att Kaliforniens beslut ska få en California effect – där andra delstater följer efter, precis som tidigare skedde med förbud mot skadliga färgämnen. Redan i dag har fler än 20 delstater infört liknande lagar som begränsar tillsatser i mat, och lagförslag diskuteras i ytterligare ett 30-tal delstater.
"Att världens fjärde största ekonomi nu väljer bort ultraprocessad skolmat kommer sannolikt få en positiv snöbollseffekt", sa Bernadette del Chiaro från organisationen Environmental Working Group.
Kaliforniens beslut visar att förändring är möjlig även i en polariserad tid. Att skolor satsar på riktiga råvaror och lagad mat minskar inte bara riskerna för sjukdomar – barn får också en chans att växa upp med mat som stärker både kropp, sinne och planet.

Kommunerna har tävlat om vem som kan skapa den längsta blommande sträckan. Vinnare blev Ljungby (67 km), följt av Linköping (46 km) och Malmö (45 km). På cykelleder, längs vägar och i stadsrum spirar nu ängsblommor som binder ihop landskapet och underlättar för pollinatörer att sprida sig. Bakgrunden är allvarlig: ängsmarker är en av Sveriges mest hotade naturtyper. På hundra år har 99 procent försvunnit. Vägkanter kan därför fungera som ”gröna korridorer” och bli avgörande för biologisk mångfald. Även om mycket arbete återstår innan alla sträckor är fullt etablerade växer framtidstron.
"Vi hoppas att vårt arbete kan inspirera fler kommuner att omvandla trista och bortglömda vägkanter till paradis för pollinatörer. Nu fortsätter vi skapa Sveriges största nätverk av ängsmarker", säger Karin Lexén.
Från Kiruna till Trelleborg är vägkanterna på väg att bli något mer än transportsträckor – de håller på att bli livslinor för naturen och en påminnelse om att hoppet kan blomma även vid vägkanten.